Narkos & smärtlindring

Dessa rekommendationer för sövda patienter är framtagna av den svenska föreningen Vetventilen som är en intresseorganisation för personal inom veterinärmedicinen som är speciellt intresserade och inriktade mot anestesiologi (narkos).

Generella regler

Patienter skall alltid undersökas innan sövning. För äldre patienter (> 7 år) samt hos patienter med misstänkt eller diagnosticerad allvarlig, systemisk sjukdom, bör alltid analys av blodprover avseende kemi (krea, alat, glukos, proteinoch kalium samt vid behov andra parametrar inklusive koagultionsstatus) och hematologi (Hb eller Htk samt totalt antalvita blodkroppar samt vid behov trombocyter) erbjudas.

Patienter med blåsljud bör alltid erbjudas undersökning av hjärtat via ultraljud innan sövning.

Rekommendationen är att klassa patienten i ASA-kategorier innan sövning, för att rättvisare kunna ge en bättre bedömning av risker innan sövning samt för att bättre kunna monitorera patienten under och efter sövning. För ASA IV och V skall alltid möjligheten ges att, om möjligt och om djurägaren så önskar, söka sig till veterinär inrättning med större kunskap och möjlighet till mer avancerad övervakning (om inte tillräckliga sådana redan finns). AleVeterinären har den kunskap, utrustning och erfarenhet hos personalen som krävs för att hantera alla typer av riskpatienter vid sövning.

Patienter skall alltid vara vakna och medvetna samt kunna gå och stå själva innan hemgång.

Det är inte korrekt att låta bedömning av postoperativ smärta ligga hos djurägaren. Det skall vara ställt utom rimligt tvivel att inte någon risk för ökad smärta skall föreligga, vid hemgång.

Vid sövning skall alltid tillgång till intravenös infart finnas alternativt skall det alltid finnas utrustning snabbt tillhands för att skapa en intravenös infart.

Patienterna bör om möjligt svälta minst 6 timmar innan sövning, dock bör kattungar och valpar under 16v inte svälta mer än maximalt 4 timmar innan sövning.

Man bör om möjligt bada och tvätta patienten innan sövning, åtminstone dagen innan.

Det skall alltid finnas en plan avseende premedicinering (inklusive smärtlindring), induktion och underhåll av anestesin.

Induktion via inhalation bör i möjligaste mån undvikas.

Endotrakeal intubering skall alltid eftersträvas och möjlighet skall alltid finnas. Vid anestesier längre än 30 minuter skall endotrakeal intubering alltid ske.

Möjlighet till manuell eller maskinell ventilering (IPPV) skall alltid finnas.

Syrgas skall alltid ges vid generell anestesi och vid tung sedering. Syrgas rekommenderas att ges även vid lättare sedering.

Intravenös vätsketillförsel under anestesi skall alltid ske vid behov och särskilt vid anestesier längre än 30 minuter.

Smärtsamma ingrepp får inte ske utan adekvat smärtlindring.

Det skall alltid finnas tillgänglighet till värmetillförsel för sövd patient.

Möjlighet och utrustning för enkel hjärt- lungräddning skall alltid finnas snabbt tillgänglig.